1.2 Genteknik
Att förädla organismer genom den klassiska genetiken tar lång tid och det är också osäkert att få fram den egenskap man önskar. Under 1950- och 1960-talet gjordes molekylärbiologiska upptäckter och det tillsammans med upptäckter under 1970-talet om speciella enzym gav upphov till ett nytt sätt att förädla organismer. Idag går det att föra in det DNA med den egenskap man önskar direkt in i organismen. Jämfört med klassisk förädling går det här betydligt snabbare och det går att få in exakt den egenskap man önskar. En sådan här förädlad organism kallas för genmodifierad organism. Gentekniken går att dela upp i fyra huvudområden: 1) Överföring av gener till bakterier, växter och djur. 2) Kloning, att få fram genetiskt identiska individer. 3) Genterapi. 4) DNA-analyser för att identifiera människor eller reda ut släktskap.
I mitt arbete kommer jag främst behandla överföring av gener till bakterier, där syftet är att få fram organismer som kan producera efterfrågade ämnen, samt hur kulturväxter och djur kan förbättras. Jag kommer även att ta upp kloning då detta kan utnyttjas inom livsmedelsproduktionen.
Grundkurs om proteiner, DNA och RNA
Proteiner är ämnen som är livsavgörande för människan. Bland annat bygger de muskler och påskyndar kemiska reaktioner. Man kan säga att de är motorn i maskinen, organismen. De tar emot signaler, bygger, river och skapar rörelse. Det finns många olika proteiner i kroppen och nästan alla har olika uppgifter.
För att kunna skapa proteiner från början och bilda nya proteiner behövs en ritning av hur proteinet ska skapas. De här ritningarna kallas gener och en gen kodar, alltså talar om, hur proteinet ska se ut. En gen kodar för ett protein. Alltså måste vi även ha ett väldigt stort antal gener med tanke på att vi har så pass många proteiner. Alla gener tillsammans kallas för arvsanlag, eller DNA. DNA:t är ett avlångt, spiralformat ämne och finns i alla kroppens celler, och i jordens alla levande organismer.
Genteknik går kort ut på att man klipper isär DNA för att få en gen man är intresserad av. Sedan klistrar man in genen i en annan levande organism som man vill ska kunna producera det protein genen kodar för.
RNA är en spegelvänd kopia av DNA. RNA flera uppgifter i kroppen och fungerar bland annat som en brygga mellan DNA och det funktionella proteinet. När ett protein ska bildas kopplar RNA till DNA:t och ”kopierar” den intressanta genen, fast kvävebaserna blir spegelvända jämfört med DNA. Sedan förs RNA:t till ribosomerna, som är en av flera organeller* i cellen, där proteinet kan tillverkas. Detta RNA kallas för messenger-RNA (mRNA).
*organeller = går att jämföra med organ i människor kroppen, fast organeller finns i cellen. Ungefär som cellens organ.
