genmodifieradmat

När det kommer till genmanipulation av djur, främst däggdjur, finns det fler frågeställningar än vid modifiering av växter. En av dessa frågeställningar är om det är moraliskt korrekt? Avlat djur har vi gjort i århundraden men att genmanipulera djur är mer diskuterat om det är okej. I och för sig är råttor vanligt förekommande som försöksdjur i laboratorier vid genmodifiering men det finns idag inget djur som är genmodifierat på den kommersiella marknaden. Dock borde moralfrågan likaså tillämpas när det kommer till hård avel.


Belgian Blue – opinionsbildaren

Belgian Blue är en ”monstertjur” med dubbel muskulatur som i slutet av 1990-talet väckte en kraftig debatt i Sverige om djurens rättigheter. Belgian Blue anses vara en av anledningarna till svenskarnas negativa inställning till genteknik. Inför riksdagsvalet 1998 hade till exempel miljöpartiet en valaffisch med den gigantiska tjuren och texten ”Det finns inga genvägar till bra mat”. Dock tror många att Belgian Blue är genmanipulerad, men så är inte fallet. ”Monstertjuren” är framtagen med traditionell avel, om än extrem, och djurets dubbla muskulatur beror på en gendefekt som uppkommit av naturlig mutation. Sedan EU-inträdet är Belgian Blue tillåten i Sverige, men i Sverige har det funnits en branschöverenskommelse om att inte använda Belgian Blue. Dock finns det rapporter om att kött från Belgian Blue förekommit i svenska köttdiskar utan konsumenternas vetande och även uppfödning av Belgian Blue i Sverige. Det sägs att alla som äter nötkött regelbundet någon gång ska ha ätit Belgian Blue.

Något som är intressant är varför just Belgian Blue har blivit så uppmärksammad. Kycklingarna har sin version av Belgian Blue i rasen cobb 700, som har i det närmaste fyrkantiga filéer för att passa i kartongen. Kalkonerna som föds upp idag i Sverige är så hårt framavlade att de inte kan para sig på naturlig väg. Något som kanske skapar arbetsmarknadens minst charmiga jobb, ”tuppmjölkare” (”mjölkningen” måste skötas för hand). Varför har just Belgian Blue då blivit mer uppmärksammad? Jag tror mycket beror på att tjurar och kossor är djur som vi anser ha ett större värde. Till skillnad från fåglar är kossor däggdjur vilket kan göra att vi känner en större samhörighet till dem. Vi ser dem mer som enskilda individer samtidigt som vi har en idyllisk idé av en svensk landsbygd med betande kossor. Något som förstärks i bland annat Bregott-reklamerna då en liten flicka leker med kossor på grönbete. Hon leker med svenska, naturliga kossor, inte någon Belgian Blue.

Trots att Belgian Blue inte är genmanipulerad har djuret bidragit till svenskarnas negativa åsikt gällande GMO.

Moralen

Jag tror samma moraliska syn finns när det kommer till genmanipulation. Desto mer samhörighet vi har med organismen, desto mer kontroversiellt är det att genmodifiera en organism. En bakterie, ingen samhörighet, okej att modifiera. En växt, ingen vidare samhörighet, moralsikt okej att modifiera. Men när det kommer till djur blir ämnet mer kontroversiellt ur moralsikt synpunkt. Genmodifierade möss är vanliga i djurförsök, något de flesta antagligen inte ser som omoraliskt. Däremot är till exempel xenotransplantation desto mer debatterat. Det går ut på att genmodifiera djur, oftast grisar, och sedan använda organen från djuren för transplantation till människor.

Samtidigt som genmodifiering av växter startade, under 1980-talet, startade även genmodifieringen av djur. Dock har det inte lett än så länge till någon kommersiell produkt inom livsmedelsindustrin. Men i USA har en ansökan om kommersiell odling av en genmodifierad lax varit under behandling i många år. Det betyder att frågorna om genmodifierade djur väntar alldeles runt hörnet, både hälso- och miljöfrågorna samt de moraliska. Men både när det kommer till avling och genmodifiering av djur kommer åsikterna skilja sig starkt i i-länder och u-länder. Man måste dock ha i åtanke att det är betydligt lättare för oss i ett i-land, utan matbrist, att fördöma något som moraliskt fel, än vad det är i ett land där matbrist råder.

Djurens rättigheter handlar om vår syn på om djuren enbart är till för att tillfredsställa vårt behov av mat eller om vi människor helt enkelt bara är ett djur i mängden och har skyldigheter mot de andra djuren. Personligen tycker jag att ett människoliv är mer värt än ett annat djurs liv i alla lägen, så i ett u-land med matbrist kan man inte ställa samma krav på djurens rättigheter. Men när det kommer till djurrättigheter i ett land som Sverige, där livsmedelsresurserna är säkerställda kan man ställa högre krav. En person som jobbade hårt för djurens rättigheter var Astrid Lindgren, hon fick till och med den nya djurskyddslagen i 80-års present av dåvarande statsminister Ingvar Carlsson. Astrid Lindgren var inte vegetarian utan hade synen att djur är mat, men när det kommer till vår moral gällande djur inom livsmedelsbranschen sa hon: ”Det är väl att begära för mycket att våra husdjur ska ha roligt. Men ett anständigt liv utan onödigt lidande, det borde de ha rätt till under sin korta stund på jorden”.