3.4 Fältförsök med genmodifierade grödor
Med fältförsök menas försöksodlingar ute på vanliga åkrar. Skörden från ett fältförsök får dock inte användas till livsmedel eller foder. Det är samma EU-lagstiftning som för GMO-odling men proceduren att få en ansökan godkänd är ofta enklare och vanligtvis tar en nationell myndighet beslutet om godkännande utan en större diskussion med andra medlemsländer. I Sverige är det Jordbruksverket som tar emot och beslutar kring ansökningarna. Vem som helst kan lämna in en ansökan och ansökningarna är oftast helt öppna för allmänheten. Det kostar 38 000 kronor att lämna in en ansökan om fältförsök, och 15 000 kronor att förnya en ansökan efter fem år.
När Jordbruksverket fått en ansökan om fältförsök gör de en riskbedömning utifrån ett vägledningsdokument från EU. I riskbedömningen bedöms bland annat möjliga spridningsvägar för växten, ekologiska samband, biokemi och klimatförhållanden. I allmänhet är fältförsöken bara några tusen kvadratmeter, men Jordbruksverket har även godkänt fältförsök på flera hundra hektar.
Det största dilemmat med fältförsök av GMO ute på vanliga åkrar är risken för genspridning. Enligt reglerna ska fältförsöken vara så ordentligt avgränsade att ingen spridning av gener kan ske. Dock finns samma problem här som vid vanlig odling av GMO. Grödor som majs, och även raps, kan utbyta pollen på mycket långt avstånd och i praktiken borde det vara omöjligt att garantera att inga gener sprids från fältförsök. Sedan fältförsöken med GMO började 1989 har Jordbruksverket endast nekat två ansökningar av 112 stycken.
