4.2 Framtidsvision
Efter legaliseringen av GMO-grödor inom EU har den genmodifierade maten fått sitt fäste också i Europa. Den är fortfarande begränsad här, EU har på pappret världens hårdaste lagstiftning kring genmodifierad mat och delar av övriga världen ligger långt före när det kommer till GMO-mat. Trenden visar alltså att den genmodifierade maten är på frammarsch i världen, vare sig vi vill eller inte med tanke på den negativt inställda majoriteten i Europa. Om inte majoriteten får en mer rationell negativ inställning till genmodifierad mat, tror jag utvecklingen fortsätter framåt och vi kommer bli mer och mer beroende av GMO-mat.
Om utvecklingen av GMO inom livsmedelsindustrin kommer ske i lugn takt tror jag däremot användandet av gentekniken inom andra områden kommer ske betydligt snabbare och i kölvattnet av denna utveckling kommer GMO-maten ha goda möjligheter att bli dominant. För gentekniken har många andra användningsområden än inom livsmedelsindustrin. Gentekniken har gjort det möjligt att med ett blodprov kunna avgöra vad en människa bär på för genvarianter. Den här typen av information skapar en helt ny personlig identitet. Till exempel kan man med ett test avgöra hur stor risken är att drabbas av någon dödlig, ärftlig, sjukdom. Det innebär tillgång till massa tidigare dold fakta. Under de kommande årtiondena kommer antagligen den här typen av tester bli mycket vanligare. Dessa tester skulle kunna ge information om man till exempel ska undvika att jobba i någon specifik arbetsmiljö för att undvika utvecklandet av en farlig sjukdom, något som kan rädda liv.
Detta skapar dock även många komplicerade situationer och frågor som exempelvis, vem äger rätten till den här informationen? Är det bara jag som ska veta vilka gener jag har? Går gener att likna vid personliga tankar och känslor? Om banker fick veta människors gener skulle de antagligen inte låna ut pengar till någon som eventuellt kan drabbas av en livshotande sjukdom, räntan skulle i alla fall vara betydligt högre. Försäkringsbolag skulle nog inte heller teckna vissa försäkringar med personer som bär på ”farliga” gener. Även om generna blev privat information, som läkarjournaler, så kan det uppstå lite speciella utpressningssituationer. Det är lätt att lämna efter sig DNA, till exempel ett hårstrå, och med modern teknik borde fler än enbart forskare och läkare kunna göra DNA-analyser.
Ett sådant här samhälle skulle pådriva en större önskan om så bra gener som möjligt. Kanske detta samhälle till och med skulle mana oss att inte bara välja vilka gener vår mat ska ha utan även vilka gener en bebis ska ha. En liknande futuristisk värld visas upp i spelfilmen GATTACA från 1997 med bland annat Jude Law och Uma Thurman i huvudrollerna. I denna framtidsvärld bygger hela individens handlingsmöjligheter på dennes gener. Att ha en så perfekt genuppsättning som möjligt innebär mer makt och generna indelar samhället i nya klasser. Även om det inte går så långt att vi väljer gener i förskott till bebisar tror jag att vi är på väg mot en mer accepterande värld när det gäller genmodifiering och i denna värld blir genmodifierad mat självklart en mer naturlig del. De idag oanade riskerna genspridning kan leda till lär vi antagligen inte upptäcka om inte något tråkigt inträffar. Tyvärr har det varit så tidigare i historien att vi behöver göra misstag innan vi förhoppningsvis lär oss något. Om däremot utvecklingen av GMO-mat låg på is ett tag skulle vi antagligen kunna utveckla tillräckligt med kunskap och teknik för att mer noggrant analysera de mer långsiktiga effekterna. Kunskap har alltid flera sidor. Förhoppningsvis är det dock majoriteten som avgör hur vi ska använda kunskapen.
Spridningen av GMO i världen idag.
