genmodifieradmat

EFSA, som nämnts ovan, är EU:s livsmedelsmyndighet och har som syfte att kunna erbjuda 
EU-kommissionen oberoende vetenskaplig rådgivning i alla frågor som direkt eller indirekt 
handlar om livsmedelssäkerhet. Myndigheten är en självständig organisation gentemot de 
övriga EU-institutionerna och anses av EU vara en av de viktigaste inrättningarna i den nya 
EU-lagstiftningen om genmodifierat livsmedel. EFSA har dock fått kritik för att de oftast är 
positiva till GMO-ansökningar och deras opartiskhet har ifrågasatts eftersom flera av deras
medlemmar har haft anknytning till GMO-industrin. 

 
Organisationen Friends of the Earth Europe är en av de organisationer som riktat kritik mot
EFSA och presenterade i november 2004 en rapport om medlemmar i EFSA:s koppling till 
genteknikindustrin. De är även kritiska till att medlemmar i EFSA kan tillhöra 
livsmedelsmyndigheter i medlemsländer och alltså kunnat godkänna samma ansökningar 
innan de kommer till EFSA.  

 
Medlemmar i EFSA:s GMO-panel måste redovisa finansiella intressen. När Friends of the 
Earth Europe gjorde sin rapport 2004 visade det sig att en av medlemmarna, Mike Gasson,
hade direkt kontakt med genteknikindustrin. Han var konsult till Danisco Venture. Danisco 
Venture är ett investeringsbolag som investerat i bioteknikföretag och även jobbat med att 
marknadsföra genmodifierade foderbetor i Europa. Gasson har även aktier i Novacta, ett 
farmaceut- och bioteknikföretag. Det finns andra medlemmar i EFSA som hade en indirekt 
koppling till bioteknikföretag. En av dessa var Pere Puigdomenech som jobbar för ett institut 
som gör research-arbete för bioteknikföretag. Han var även vice ordförande vid 7th 
International Congress on Plant Molecular Biology som sponsrades av genteknikföretag som 
Monsanto, Bayer och DuPont. Det finns även andra medlemmar som deltagit vid liknande 
konferenser sponsrade av genteknikföretag men som inte redovisat detta på EFSA:s hemsida. 
Två tyska medlemmar, Hans-Jorg Buhk och Detlef Bartsch, har också deltagit i kampanjfilmer 
från bioteknikföretag. 

 
Åtta medlemmar, nästan en tredjedel, i EFSA:s GMO-panel har också deklarerat att de varit 
med vid arbetet kring ansökningar på nationell nivå. 

I Friends of the Earth Europes kritik mot EFSA tycker de att det är fel om medlemmar i EFSA redan bildat sig en bestämd uppfattning om ärendet innan det ska behandlas av EFSA samt att medlemmen i sådant fall skulle kunna värna om sitt lands egna intressen. Kritiken riktar sig även mot att flera medlemmar har varit inblandade i det av EU grundade projektet Entransfood. På projektets egen hemsida har det presenterats i syfte att “facilitate market introduction of GMO’s in Europe, and therefore bring the European industry in a competitive position” alltså underlätta införandet av GMO på den europeiska marknaden för att föra den europeiska industrin till en konkurrenskraftig position.

Personligen tycker jag ett Friends of the Earth Europe:s kritik mot EFSA är lite väl hård. Det går inte att bevisa att medlemmarnas koppling till bioteknikindustrin skulle ha påverkat EFSA:s oftast positiva inställning till GMO. I de här fallen tror jag snarare det kan bero på medlemmarnas egen syn på GMO i sin helhet som kan ha påverkat besluten. Det finns för- och nackdelar i beslut och beroende på hur man värderar för- respektive nackdelarna fattar man sitt beslut. Det kan hända att medlemmar värnar om sitt lands intressen om de även arbetar med ansökningarna på nationell nivå. Men så länge det klart redovisas innan ett beslut fattas, om en medlem både jobbat med frågan för EFSA och på nationell nivå, borde det vara accepterat.

Det gäller dock att vara kritisk, oberoende myndigheter är en absolut nödvändighet för att kunna upprätthålla de lagsystem kring GMO som ska skydda konsumenterna.

I USA är genmanipulerat livsmedel på en helt annan nivå än i Europa och år 2005 uppskattades USA ha GMO-odlingar på cirka 49,8 miljoner hektar. Grödorna som odlades var majs, soja, raps, bomull, squash och papaya. Ledare på GMO är det amerikanska företaget Monsanto som grundades i St. Louis, Missouri, redan 1901. Monsanto omsatte 68 miljarder kronor under 2007. I dokumentären ”The World According to Monsanto” av fransyskan Marie-Monique Robin riktas hård kritik mot företaget, med stöd från olika delar av världen.

Mörkt förflutet

Monsanto har en mörk historia bakom sig och är företaget bakom två av de värsta kemikalierna någonsin, PCB och Agent Orange. PCB utvecklades under 1920-talet och användes mycket inom industrin. Problemet med PCB är först och främst att det är cancerframkallande, men även dess långa nedbrytningstid är ett mycket stort problem. I Sverige förbjöds det 1972 men det finns fortfarande kvar i naturen. Agent Orange användes av USA under Vietnamkriget som avlövningsmedel. Dock var det inte bara löven som dog, utan även 400 000 människor dog eller fick allvarliga skador och 500 000 barn föddes med missbildningar.

Det är diskuterat hur mycket Monsanto visste om effekterna av dessa kemikalier. När flera dokument blev offentliga stod det i alla fall klart att Monsanto blev säkra på PCB:s skador på miljön under 1960-talet. Dock visar dokument att företaget gjorde mycket för att mörkerlägga dessa fakta. I bland annat ett dokument (http://www.chemicalindustryarchives.org/search/pdfs/anniston/19700216_205.pdf) gällande föroreningar från 16:e februari 1970 skriver N.T. Johnson på Monsanto att företaget inte kan förlora en dollar och att kunder själva får avgöra om produkten är miljöfarlig.

Nu har i alla fall detta anrika företag sadlat om till GMO istället, där de idag är dominerande på marknaden.

USA:s policy

USA har valt en helt annan riktning än Europa när det kommer till GMO. Under president George Bush den äldre utvecklade USA sin policy kring GMO och policyn presenterades i ett tal den 26 maj 1992 av vicepresident Dan Quayle. Där säger han att USA är världsledande inom genteknik. Redan 1991 omsatte industrin 4 miljarder dollar, men industrin borde utvecklas så att den kan nå 50 miljarders omsättning till år 2000. Detta skulle uppnås genom att undvika ”unnecessary regulation”.

I USA dras de viktigaste linjerna kring GMO av U.S. Food and Drug Administration (FDA), vilket kan liknas med Livsmedelsverket i Sverige. Det är ett känt faktum att ett flertal personer har hoppat fram och tillbaka mellan att arbeta hos FDA och Monsanto, där vissa gått emellan flera gånger. Däribland Michael Taylor som var viceordförande för FDA när policyn kring GMO sattes.

I USA bedöms en GMO-gröda vara mer lik en vanlig gröda än vad vi anser inom EU. GMO i USA har en grundregel som kallas ”principle of substantial equivalence”. Regeln bygger på att till exempel genmodifierad majs fortfarande innehåller i princip samma substanser som vanlig majs. Argumentet känner ni igen från fallet med Amflora-potatisen där Amylogene till stor del byggde argumenten i sin ansökan på Amfloras likhet med sin moderpotatis Prevalent. Dock syns det tydligt i det fallet att det är möjligt att få en större likhet mellan potatissorterna om man fifflar med siffrorna, vilket Amylogene gjorde i fallet med Amflora där de presenterade halterna i Amflora och Prevalent per areal istället för viktenhet. FDA:s officiella position är att de gener man för in med bioteknik kodar för protein som är väldigt lika proteiner som vi konsumerat i århundraden. Därför kan en genmanipulerad gröda anses vara i princip den samma som en vanlig, konventionell gröda och därför behövs ingen ytterligare lagstiftning. I en intervju av Marie-Monique Robin med James Marayanski, bioteknologisk koordinatör på FDA, säger Marayanski själv att han tycker reglerna kring GMO mer byggdes på politik än vetenskap.

All ny mat i USA måste leva upp till kravet kallat GRAS. GRAS står för “generally recognized as safe”. Om en ny tillsats ska tillsättas i mat måste produkten sedan testas så att den lever upp till GRAS. Om en kemikalie ska tillsättas i livsmedel finns det klara restriktioner om den ska bli godkänd, och det görs mycket tester kring den. En genmodifierad gröda har inga restriktioner för att bli GRAS-godkänd.

Lagstiftningen kring GMO i USA bygger enbart på att produkten ska vara säker för konsumenten, det tas ingen hänsyn till problem som genspridning. Monsanto själva säger I frågan att ”Adventitious Presence is Part of the Natural Order” alltså att främmande närvaro är en del av den naturliga ordningen. Om en genspridning sker som ger en planta fördelaktiga egenskaper är detta en del av den naturliga ordningen. Värt att tänka på är att om en organism får fördelaktiga egenskaper kan det förändra hela ekosystemet. Fördelaktiga egenskaper uppkommer naturligt i naturen, det är därför ekosystemet förändras naturligt och även därför vi människor befinner oss där vi gör. Men naturliga förändringar sker långsamt, tummens placering för att underlätta finmotorik har vi människor haft länge. Med genspridning från genmodifierade organismer kan vi påverka ekosystemet på ett sätt vi inte kan förutse.

Genspridning trotsar landsgränser

Doktor Ignacio Chapela som arbetade på Berkley University gjorde studier som visade att mexikansk majs hade utsatts för genspridning, något som senare bekräftades av andra mexikanska studier. Mexiko har en enorm variation av majs, bara i de södra delarna av regionen Oaxaca finns 150 olika majssorter. För att värna om mångfalden har den mexikanska myndigheten förbjudit odling av genmodifierad majs. Import av genmodifierad majs kan dock fortfarande ske och går inte att förbjuda på grund av NAFTA free-trade avtalet Mexiko tidigare slöt med USA och Kanada. 40 % av den amerikanska majsen som importeras till Mexiko är genmodifierad. Den är dessutom hälften så dyr som lokal mexikansk majs eftersom den är kraftigt subventionerad av de amerikanska myndigheterna.

Chapelas studier visade dock att genmodifierad majs har spridit sig till mexikanska odlingar, där majs med resistens mot Roundup hittades i fem regioner. Problemet med spridningen är att det automatiskt kan göra den mexikanska majsodlingen beroende av den amerikanska industrin. Det är ett nästan ofrånkomligt fenomen att den tillsatta genen i de genmodifierade majssorterna sprider sig till de lokala majssorterna. För att då kunna odla de traditionella lokala sorterna blir de mexikanska bönderna bland annat beroende av Monsantos Roundup och även gödningsmedel. För bioteknikföretag som Monsanto borde det alltså vara gynnsamt med genspridning då det ökar deras kundkrets utan minsta arbete från deras sida. I Paraguay blev odling av GMO lagligt som en direkt följd av den stora genspridningen av genmodifierade grödor från grannländer. Genspridningen beräknades komma främst från Argentina, där GMO har varit lagligt i 14 år.

Till skillnad från Europa har inte amerikanska konsumenter möjlighet att välja om de vill ha genmodifierat livsmedel. GMO märkning är förbjuden i USA. 70 % av livsmedlet som säljs bedöms ha genomgått någon bioteknisk process. 2006 var 90 % av sojabönorna i USA Roundup-resistenta.

Globaliseringens makt

2006 odlades totalt 250 miljoner tunnland GMO-grödor. Av dessa var cirka 70 % resistenta mot Roundup. En annan av Monsantos främsta produkter är BT-bomull, som framförallt odlas flitigt i Indien. Att det odlas i stor mängd i Indien beror på att Monsanto köpte Indiens ledande utsädesföretag 1999. Två år senare blev BT-bomull lagligt i Indien och lanserades under namnet Bollgard. Bollgard är genmodifierad att producera ett insektsmedel som avvärjer en bomullsparasit kallad bollworm på engelska. I bomullen har en gen från bakterien Bacillus thuringiensis införts. Bakterien är giftig för vissa insekter eftersom den har en gen som producerar gift mot dessa insekter. När genen sedan förts in i bomullen kan också giftet produceras i bomullen.

I Indien kontrollerar Monsanto det mesta av bomullsindustrin. Företaget tar ut 4 gånger så mycket för sitt utsäde än vad det traditionellt kostar. Många bönder bli därför tvungna att ta lån. Om skörden sedan blir dålig kan det leda till konkurs och i värsta fall självmord. Detta skildras bland annat i boken Seeds of Suicide av Vandana Shiva. Vandana Shiva vann 1993 det alternativa Nobelpriset, Right Livelihood Award, ett pris även Astrid Lindgren vunnit. Priset har som målsättning att "hedra och stödja de som erbjuder praktiska och exemplariska lösningar på de viktigaste utmaningarna världen står inför". Shiva fick priset med motiveringen att hon satt kvinnor och miljö i centrum för diskussionen av dagens utveckling.

Rättigheter till gener

Alla lantbrukare i Nordamerika som köper utsäde från Monsanto måste skriva på ett kontrakt kallat ”Technology Agreement”. I kontraktet bedyrar Monsanto sina rättigheter till den införda genen. Kontraktet innebär bland annat att bönder inte får spara utsäde till nästa säsong, allt måste användas eller så måste resterna slängas. Lokalt i USA har uttrycket ”gene police” myntats. ”Gene police” är anställda från Monsanto som kan komma till gårdar och ställa frågor och undersöka om bönder sparat utsäde från förra säsongen. Monsanto har även uppmuntrat bönder att anmäla sina grannbönder, de har till och med ett kostnadsfritt direktnummer, 1-800-Roundup. Monsanto utger årligen, sedan 2001, en rapport kallad Pledge report. Pledge report besår av läsning som ska bedyra Monsantos moraliskt korrekta arbete. Gällande patenten på genen skriver Monsanto i Pledge report att om någon skulle bli påkommen med att ha sparat utsäde så kommer detta att lösas till belåtenhet för både Monsanto och bonden. Verkligheten verkar dock inte vara så tillfredställande för bonden. The Centre of Food Safety gjorde en studie om farmare som blivit stämda av Monsanto för att de inte respekterat deras utsäde klausul. Resultatet visar på minst 100 rättegångar och ett flertal konkurser.

Är forskningen självständig?

Ett problem som diskuteras idag, inte bara kring GMO utan rent allmänt, är hur självständig forskningen är. Detta beror på att stora företag ofta sponsrar forskningsprojekt, ibland kan det vara helt nödvändigt med sponsring för att projektet ska gå att genomföra. Det måste självklart inte påverka resultatet om projektet är sponsrat men man kan anta att företaget bakom i alla fall hoppas på ett resultat som ska gynna dem.

Ett uppmärksammat fall är när den respekterade forskaren Arpad Pusztai, inför lanseringen av genmodifierade sojabönor i Storbritannien, sa i en intervju med BBC att han tyckte det var orättvist att medborgarna skulle användas som försökskaniner. Dagen efter förlorade Pustzai jobbet. Han hade lett ett forskningsprojekt med 30 forskare och med en budget på över 2 miljoner euro i Skottland. De gjorde undersökningar på genmodifierade potatisar och hur det påverkade råttor. Pustzai upptäckte inte att transgenen gav upphov till problem, däremot upptäckte han att tekniken kunde medföra skador på råttor. Ett känt faktum när Pusztai fick sparken var att Scottish Crop Reasearch Institute (SCRI) mottog stora summor pengar av Monsanto för att bedriva forskning.

Patent

Vid avsnittet om det gyllene riset togs det upp en del om patentsystemet som finns inom GMO och som kan skapa problem. Kan man verkligen ta patent på en gen? Generellt är patent ofta en förutsättning för att någon ska våga investera för att utveckla en ny idé till en färdig produkt. Genom patentsystemet kan företaget eller personen lägga tid och pengar på att utveckla en produkt och sedan få ensamrätt på att utnyttja den kommersiellt. Om inte ensamrätten fanns skulle något annat företag kunna utnyttja kunskaperna och utveckla en liknande produkt utan att ha behövt lägga ner tid och pengar på forskning.

I Sverige infördes 2004 möjligheten att ta patent på DNA-sekvenser. Liknande regler infördes i övriga EU. Det finns olika synpunkter på möjligheten att ta patent på gener. På ena sidan står argumenten om att företagen annars inte skulle våga satsa tid och kapitel men om de väl gjorde det skulle de kanske inte publicera vad de kommit fram till. Dessa argument ställs mot mer moraliska argument som att jag borde ha äganderätten till mina egna gener om det rör sig om gener hos människor. Skulle det upptäckas en ny genvariant i en människa, är det då forskarnas gen eller människans de funnit genen hos? Likt det gyllene riset är det ju fullt möjligt att liknande praktiska situationer uppstår, där man använt många olika patent och där det är så många som ska ha betalt, att det inte är lönsamt att släppa produkten på marknaden.

När det kommer till genmanipulation av djur, främst däggdjur, finns det fler frågeställningar än vid modifiering av växter. En av dessa frågeställningar är om det är moraliskt korrekt? Avlat djur har vi gjort i århundraden men att genmanipulera djur är mer diskuterat om det är okej. I och för sig är råttor vanligt förekommande som försöksdjur i laboratorier vid genmodifiering men det finns idag inget djur som är genmodifierat på den kommersiella marknaden. Dock borde moralfrågan likaså tillämpas när det kommer till hård avel.


Belgian Blue – opinionsbildaren

Belgian Blue är en ”monstertjur” med dubbel muskulatur som i slutet av 1990-talet väckte en kraftig debatt i Sverige om djurens rättigheter. Belgian Blue anses vara en av anledningarna till svenskarnas negativa inställning till genteknik. Inför riksdagsvalet 1998 hade till exempel miljöpartiet en valaffisch med den gigantiska tjuren och texten ”Det finns inga genvägar till bra mat”. Dock tror många att Belgian Blue är genmanipulerad, men så är inte fallet. ”Monstertjuren” är framtagen med traditionell avel, om än extrem, och djurets dubbla muskulatur beror på en gendefekt som uppkommit av naturlig mutation. Sedan EU-inträdet är Belgian Blue tillåten i Sverige, men i Sverige har det funnits en branschöverenskommelse om att inte använda Belgian Blue. Dock finns det rapporter om att kött från Belgian Blue förekommit i svenska köttdiskar utan konsumenternas vetande och även uppfödning av Belgian Blue i Sverige. Det sägs att alla som äter nötkött regelbundet någon gång ska ha ätit Belgian Blue.

Något som är intressant är varför just Belgian Blue har blivit så uppmärksammad. Kycklingarna har sin version av Belgian Blue i rasen cobb 700, som har i det närmaste fyrkantiga filéer för att passa i kartongen. Kalkonerna som föds upp idag i Sverige är så hårt framavlade att de inte kan para sig på naturlig väg. Något som kanske skapar arbetsmarknadens minst charmiga jobb, ”tuppmjölkare” (”mjölkningen” måste skötas för hand). Varför har just Belgian Blue då blivit mer uppmärksammad? Jag tror mycket beror på att tjurar och kossor är djur som vi anser ha ett större värde. Till skillnad från fåglar är kossor däggdjur vilket kan göra att vi känner en större samhörighet till dem. Vi ser dem mer som enskilda individer samtidigt som vi har en idyllisk idé av en svensk landsbygd med betande kossor. Något som förstärks i bland annat Bregott-reklamerna då en liten flicka leker med kossor på grönbete. Hon leker med svenska, naturliga kossor, inte någon Belgian Blue.

Trots att Belgian Blue inte är genmanipulerad har djuret bidragit till svenskarnas negativa åsikt gällande GMO.

Moralen

Jag tror samma moraliska syn finns när det kommer till genmanipulation. Desto mer samhörighet vi har med organismen, desto mer kontroversiellt är det att genmodifiera en organism. En bakterie, ingen samhörighet, okej att modifiera. En växt, ingen vidare samhörighet, moralsikt okej att modifiera. Men när det kommer till djur blir ämnet mer kontroversiellt ur moralsikt synpunkt. Genmodifierade möss är vanliga i djurförsök, något de flesta antagligen inte ser som omoraliskt. Däremot är till exempel xenotransplantation desto mer debatterat. Det går ut på att genmodifiera djur, oftast grisar, och sedan använda organen från djuren för transplantation till människor.

Samtidigt som genmodifiering av växter startade, under 1980-talet, startade även genmodifieringen av djur. Dock har det inte lett än så länge till någon kommersiell produkt inom livsmedelsindustrin. Men i USA har en ansökan om kommersiell odling av en genmodifierad lax varit under behandling i många år. Det betyder att frågorna om genmodifierade djur väntar alldeles runt hörnet, både hälso- och miljöfrågorna samt de moraliska. Men både när det kommer till avling och genmodifiering av djur kommer åsikterna skilja sig starkt i i-länder och u-länder. Man måste dock ha i åtanke att det är betydligt lättare för oss i ett i-land, utan matbrist, att fördöma något som moraliskt fel, än vad det är i ett land där matbrist råder.

Djurens rättigheter handlar om vår syn på om djuren enbart är till för att tillfredsställa vårt behov av mat eller om vi människor helt enkelt bara är ett djur i mängden och har skyldigheter mot de andra djuren. Personligen tycker jag att ett människoliv är mer värt än ett annat djurs liv i alla lägen, så i ett u-land med matbrist kan man inte ställa samma krav på djurens rättigheter. Men när det kommer till djurrättigheter i ett land som Sverige, där livsmedelsresurserna är säkerställda kan man ställa högre krav. En person som jobbade hårt för djurens rättigheter var Astrid Lindgren, hon fick till och med den nya djurskyddslagen i 80-års present av dåvarande statsminister Ingvar Carlsson. Astrid Lindgren var inte vegetarian utan hade synen att djur är mat, men när det kommer till vår moral gällande djur inom livsmedelsbranschen sa hon: ”Det är väl att begära för mycket att våra husdjur ska ha roligt. Men ett anständigt liv utan onödigt lidande, det borde de ha rätt till under sin korta stund på jorden”.

• Det kanske enklaste sättet att påverka samhället både lokalt och globalt är genom att rösta vid val. Eftersom GMO frågan mest regleras på EU-nivå så är valen till EU-kommissionen viktiga om man vill påverka deras inriktning i ämnet. Alla partier i riksdagen har idag utvecklat en politik i GMO-frågan. Här nedan sammanställs riksdagspartiernas, samt Sverigedemokraternas (som är nära att komma in i riksdagen), åsikter och de rangordnas utifrån hur GMO-positiva de är. Sverigedemokraterna anses av många bara vara ett enfrågeparti och av personligt intresse har jag velat ta reda på om de ens utvecklat någon politik i denna fråga. Detta år, 2010, är det valår. Kanske GMO-frågan kommer att spela in när du gör ditt val.

  
  Positiva:

  
  1) Moderaterna

  · Anser att genteknik kan vara ett verktyg i fattigdoms- och hungersbekämpning.

  · Tror att GMO kan ha stor betydelse för klimatanpassningen av odlingar och matproduktion.

  · Anser att man med genteknikens hjälp kan förbättra växternas näringsvärde, varvid man ytterligare kan öka livsmedelsproduktionen och därmed förbättra levnadsvillkoren för många av jordens människor.

  · Anser att exempelvis odlingszoner är en viktig åtgärd för att kontrollera att genmodifierade grödor och konventionella grödor inte sammanblandas.

  · Gällande hur man ska tillämpa genteknik på djur måste man först göra etiska bedömningar. När det gäller djur med utvecklad intelligens och själsliv bör man vara mycket mer restriktiv än när det gäller lägre former.

   

  2) Folkpartiet

  · Försiktigt positiva till GMO.

  · Tekniken kan innebära stora vinster för mänskligheten i form av nutrition.

  · Forskningen måste övervakas så att den inte får oförutsedda konsekvenser.

  · Alla etiska dilemman som kan uppkomma måste debatteras och diskuteras noga.

  · Viktigare att det står på varans förpackning vad den innehåller än hur varan i sig har producerats. Det är upp till individen att välja, något som gör att konsumenterna får stor makt.

   

  
  
  Tveksamma:

  
  3) Sverigedemokraterna

  · Anser att mat ska vara naturlig och ekologisk så långt det är möjligt, men i vissa fall och efter noggranna kontroller kan genmanipulerad mat vara berättigad.

  
  4) Socialdemokraterna

  · Inte negativa till genteknik men försiktighetsprincipen ska följas.

  · Användning av genteknik måste regleras internationellt eftersom både
  forskning och handel med kommersiella produkter idag är gränslösa.

  · GMO ska kunna godkännas för odling och foder endast om de är säkra ur hälso- och miljösynpunkt.

  · Det går inte att garantera noll inblandning av GMO i konventionellt
  odlade grödor. Dock måste det betonas att den GMO som det kan finnas spår av
  ska vara riskbedömd. Det ska även gå att inrätta GMO- fria zoner för att hindra spridningen av GMO-grödor till närliggande åkrar.

  · Alla livsmedel som innehåller GMO bör tydligt märkas för att konsumenterna skall kunna göra medvetna val.

  · Motsätter sig patent på gener, men kan tänka sig att ge patent på en tillämpning av en gen i exempelvis läkemedelsindustrin.

  · En fortsatt diskussion om olika gentekniska tillämpningsområden är den bästa
  garantin för att tekniken används ansvarsfullt och i enlighet med
  försiktighetsprincipen.

   

  5) Kristdemokraterna

  · Försiktighetsprincipen måste leda till en restriktiv hållning beträffande genetiskt modifierade livsmedel.

  · Den genetiska mångfalden ska värnas.

  · Ett tydligt märkningssystem måste finnas så att konsumenten har möjlighet att avstå produkter som innehåller GMO.

  · Produkter där genetiskt modifierade grödor varit med i processen måste märkas.

  · Det ska vara tillåtet för kommuner, andra lokala myndigheter och organisationer att endast köpa varor som är fria från genetiskt modifierade organismer.

  
  Negativa:

  
  6) Vänsterpartiet

  · Är emot GMO i dagsläget.

  · Anser att vi har för dåliga kunskaper om GMO:s risker som spridningseffekter och långsiktiga hälsoeffekter.

  · Anser att försiktighetsprincipen ska följas, d.v.s. att ett ämne måste bevisas helt ofarligt för att det ska godkännas.

  · Vänsterpartiet anser att en framtida livsmedelsförsörjning kan klaras av utan GMO, där det snarare rör sig om en fördelningsfråga mellan fattiga och rika. Samt att odlingsmarken skulle kunna utnyttjas bättre genom att dra ner på köttproduktionen. Idag används 70 % av odlingsmarken till att odla foder till köttdjur.

  · Ser hellre en utökning av den ekologiskt producerade maten.

   

  7) Miljöpartiet

  · Vill helst ha bort de genmanipulerade livsmedlen.

  · Anser att genmanipulation vid framställning livsmedel är en onaturlig process som innebär allvarliga risker för våra ekosystem.

  · Kräver hårdare krav för att få genmanipulerade grödor godkända.

  · De genmanipulerade livsmedlen som finns idag måste tydligt märkas så att konsumenten får ett val.

   

  8) Centerpartiet

  · Vill inte tillåta genmodifierad mat i Sverige.

  · Miljön kan ta stryk av GMO.

  · Möjligheterna GMO ger, väger inte upp de stora riskerna det kan innebära för människors och djurs hälsa.

  · Vill skapa mervärden kring det som odlas och föds upp.

  · Vill ha mat med kvalitet och identitet.

  · Tror att folk efterfrågar närproducerat och inte konstgjort.

När jag började med det här projektet hade jag en ganska opartisk syn på GMO. Jag hade hört både för- och nackdelar, som att det gyllene riset kan minska svält eller att genteknik bara gynnar de rika. När det kommer till det gyllene riset tror jag inte att det är det bästa sättet att minska svält eller bristsjukdomar. Det är som sagt en väldigt vattenkrävande gröda och där man helst vill använda riset är även vatten en bristvara. Personligen tror jag bristsjukdomarna kan bekämpas med en mer varierad föda och jag tycker man istället borde hjälpa bönderna i dessa länder att börja odla mer varierat istället för att introducera det gyllene riset.

Rent generellt tycker jag att många av de genmodifierade produkterna inom livsmedelsindustrin är väldigt onödiga. Att till exempel använda genmodifierade bakterier för att ge vinet en djupare karaktär tycker jag tar bort lite av charmen. Det är ungefär som att vi med kemikalier kan skapa tillsatser som ska likna vanilj och som många tycker smakar bättre än den vanilj som kommer från vaniljorkidén. Då tycker jag inte längre det är vanilj och det borde få ett annat namn. Samtidigt vänjer vi oss att föredra onaturliga kemikalier framför den äkta varan. Ändå tycker jag genmodifierade bakterier inom livsmedelbranschen är ett accepterat användningsområde. Bakterierna släpper vi inte ut på åkrar utan kan behålla i laboratorium. Det är även en mindre avancerad uppbyggd organism som använder sig av kloning vid fortplantning och det borde därför vara lättare att överskåda eventuella risker. Samtidigt måste kontrollen av genmodifierade bakterier vara mycket hård så att de inte lämnar laboratorierna och kommer ut fritt i naturen. Bakterier är antagligen den livsform som visat sig mest levnadsduglig under all tid. Cyanobakterier var den första livsformen som började utföra fotosyntes och än idag finns de kvar, ofta under namnet blå-gröna alger.

Om vi väljer att genmodifiera grödor så att de blir herbicidresistenta som Monsantos Roundup-förberedda majs måste vi vara medvetna om att det då antagligen inte bara rör sig om en genmanipulation och sen är allt klart. Genom naturliga mutationer har organismer förmågan att förändra egenskaper och detta gäller även ogräs. Som det till och med rapporteras om har ogräs redan hittat möjligheter att överleva Roundup. Om ogräsbekämpningen ska vara lika effektiv som tidigare borde det innebära att vi måste hitta ett nytt bekämpningsmedel och genmodifiera grödorna efter det. Det skulle kunna innebära att vi då antagligen måste använda oss av en starkare kemikalie som är ännu sämre för miljön.

Ett annat givet problem med genmodifierade grödor är genspridningen. Den främsta farhågan med genspridning är enligt mig att det i princip är omöjligt att överblicka vad det kan få för långvariga konsekvenser. Likt Monsanto motiverar det, med att främmande närvaro är en naturlig del av tillvaron tycker jag inte är godtagbart. Visst är det så enligt biologins regler att de individer med övertag ska överleva och driva evolutionen framåt men jag tycker inte att det är vi människor som ska skapa övertagen. Det kan som sagt få oanade konsekvenser. Genspridningen kan även vara ett hot mot ekologiska bönder, något som kan minska den ekologiska marknaden om det här blir ett allmänt faktum och det anses vara en risk att odla ekologiskt. Personligen tycker jag vi borde satsa på ett ekologiskt jordbruk istället för GMO. Om den ekologiska marknaden ökade skulle inte de ekologiska produkterna behöva vara dyrare. Eventuellt skulle ett GMO-jordbruk kunna vara bättre för miljön än ett konventionellt, förutsatt att det i framtiden går att minska miljögifterna med GMO eller anpassa grödorna så att mindre giftiga bekämpningsmedel går att använda. Men ekologiskt är fortfarande bäst ur miljösynpunkt.

När det kommer till frågan om matbrist i tredje världen tycker jag främst problemet handlar om fördelning och jag tror inte vi behöver öka jordbruksproduktionen. Enligt Siri Maassen, miljöpolitisk sekreterare för Vänsterpartiet, produceras idag 1,5 gånger så mycket mat som behövs för att mätta alla världens människor. I västvärlden slängs 25 % av vår mat. Med dessa siffror går det inte att förneka att matbrist på vissa ställen i världen beror på en ojämn fördelning. I dagsläget behöver vi alltså inte öka produktionen eller effektivisera jordbruket med till exempel GMO för att säkerhetsställa mat, som vid den gröna revolutionen. Dock ökar jordens befolkning kraftigt och beräknas uppgå till 9 miljarder år 2050. Men trots folkökningen tror jag inte vi skulle behöva ta till genmodifierade grödor som exempelvis har högre näringsinnehåll för att maten ska räcka för jordens människor. För det första har fattigare delar av jorden inte helt gått igenom den gröna revolutionen än. Där jordbruket är primitivt går det att göra stora förbättringar. För det andra är hela livsmedelsindustrin relativt ineffektiv med tanke på att 70 % av allt som odlas går åt som föda till boskap. För varje steg upp i näringskedjan görs energiförluster. Att odla grödor och sedan använda dem som foder är alltså en energiförlust i jämförelse med att äta grödan direkt.

Det är tveksamt och inte heller bevisat att de genmodifierade grödor som finns på marknaden idag skulle kunna bidra till en effektivisering. Jag tycker personligen att många av de GMO-produkter som tas fram idag är onödiga. Ett exempel är stärkelsepotatisen Amflora som främst ska användas inom pappersindustrin. Den här typen av stärkelse finns redan i majs efter naturliga mutationer och går även att ta fram med kemiska processer, alltså handlar framtagandet av Amflora enbart om att få fram en ekonomiskt konkurrenskraftig produkt. Antagligen handlar det lite om politisk riktning beroende på hur viktigt man tycker det är att öka konkurrensen på marknaden. Personligen tycker jag inte det är motiverat att ta fram en genmodifierad produkt bara för att vi ska kunna göra oss mer konkurrenskraftiga inom pappersframställningen i Nordeuropa. Om en genmodifierad produkt tas fram tycker jag den ska fylla ett tomrum på marknaden inte göra det trängre där det redan finns alternativ.

I ett demokratiskt samhälle är det majoriteten som ska avgöra hur samhället ska utvecklas. Detta gäller även användandet av bioteknik. Kunskap har alltid två sidor. Ju mer vi vet desto mer har vi möjlighet att göra både när det kommer till användning för ett positivt men även negativt syfte. Det händer att forskarvärlden blir fartblinda och allt för ivriga att pressa fram utveckling, vilket inte alltid behöver betyda att de är de bästa att ge omdömen i frågan gällande hur vi ska använda forskningsresultaten. Samtidigt, om majoriteten ska avgöra hur vi ska tillämpa tekniken krävs det att de flesta sätter sig in i frågan med konkret fakta för att minska risken att opinionsbildare, som media, får allt för stor påverkan på majoritetens beslut. Det är även av yttersta vikt att politiker, som har i uppgift att förmedla sina väljares åsikter, gör detta. Kring just detta verkar det dock vara lite tvetydigt. Majoriteten i EU anses vara GMO-negativ. Ändå har nu några grödor blivit lagliga att odla. Det krävs att politiker och myndigheter inte påverkas av företags påtryckningar. GMO-frågan visar även att det finns negativa aspekter med att vara med i handelsavtal som till exempel WTO. Handelsavtal kan påverka så att vi blir påtvingade GMO-produkter som majoriteten inom EU inte är intresserade av bara för att det annars, enligt handelsavtal, är mot den fria handeln. Jag tycker det är märkligt att Kemikalieinspektionen måste ändra sin bedömning av en kemikalie för att det annars går mot den fria handeln. Människors och miljöns hälsa ska fortfarande gå före den fria konkurrensen.

I rapporten av Britt-Louise Lennefors om rhizomania i sockerbetor berättar hon sin åsikt om att resistenta sockerbetor är den enda möjligheten att behålla en ekonomisk lönsamhet i drabbade sockerbetsodlingar. Personligen tycker jag man kan ifrågasätta om det är värt att använda genmodifierade grödor för att uppnå en ekonomisk lönsamhet vid dessa drabbade sockerbetsodlingar. Med tanke på att 40 % av EU:s totala budget går till jordbruksstöd så känns det i alla fall teoretiskt möjligt att en del av dessa pengar skulle kunna gå till bidrag till sockerbetsodlingar drabbade av rhizomania, för att dessa skulle kunna undvika GMO och fortfarande upprätthålla verksamheten.

Det är ganska logiskt att det mesta av GMO-frågan avgörs på EU-nivå. Det är inte direkt så att växter respekterar landsgränser när det kommer till fortplantning. Som sagt kan pollen från majs sprida sig över flera tusen meter. Alltså borde det vara en ganska stor risk att till exempel pollen från en majsodling i Belgien kan sprida sig till Nederländerna. Utifrån detta faktum borde det vara bättre om även frågan om ersättning vid genspridning löstes på EU-nivå istället för att varje land ska ha en egen lösning. Det vore också nyttigt om internationella överenskommelser utanför EU kunde uppnås eftersom GMO-bestämmelserna mellan EU och USA skiljer sig ganska kraftigt. Det är tråkigt om det uppstår sådana problem som i Paraguay där legaliseringen av GMO var en direkt följd av de stora genspridningarna från grannländer.

Mat är absolut livsnödvändigt för oss. Det går inte att förbise ett litet paradoxalt faktum att ägandet av livsmedel har med samhällets utvecklingstakt glidit längre ifrån individen. Innan industriella revolutionen och urbaniseringen den förde med sig, var det vanligare att man tillgodosåg sina behov själv. Kläderna man skulle ha sydde man själv och de grödor man skulle äta odlade man. Med jordbrukets effektivisering och främst efter den gröna revolutionen har grödorna odlats av ett färre antal personer. Det har varit dessa bönder som egentligen haft äganderätten till dessa grödor och sedan sålt dem vidare till övriga behövande personer. Med ett GMO-baserat jordbruk är det snarare växtförädlingsföretagen som får äganderätten till grödorna. Med ett globaliserat GMO-jordbruk som dominerar över det konventionella uppstår en situation där det skulle finnas en teoretisk möjlighet till ett monopol på grödor. Om någon nu kunde äga maten skulle denna ha överlägsen makt. Detta är knappast ett troligt scenario men det går att leka med tanken.

Slutligen är min personliga åsikt att vi ska använda GMO i livsmedelsindustrin så lite som möjligt, om än alls. Än så länge vet vi för lite om dess långvariga effekter och hur det kan påverka ekosystemet i sig. Däremot kan gentekniken vara användbar inom andra branscher, bland annat läkemedelsbranschen. Det är när vi släpper GMO utanför laboratorier vi kan tappa kontrollen. Jag ser inte att vi är i behov av en ytterligare effektivisering av jordbruket i dagsläget och jag anser att ur miljösynpunkt är det ekologiska jordbruket bäst. Jag tror den nuvarande matbristen är ett fördelningsproblem, lösningen finns inte i matens gener utan i människors attityd till jämställdhet.

Efter legaliseringen av GMO-grödor inom EU har den genmodifierade maten fått sitt fäste också i Europa. Den är fortfarande begränsad här, EU har på pappret världens hårdaste lagstiftning kring genmodifierad mat och delar av övriga världen ligger långt före när det kommer till GMO-mat. Trenden visar alltså att den genmodifierade maten är på frammarsch i världen, vare sig vi vill eller inte med tanke på den negativt inställda majoriteten i Europa. Om inte majoriteten får en mer rationell negativ inställning till genmodifierad mat, tror jag utvecklingen fortsätter framåt och vi kommer bli mer och mer beroende av GMO-mat.

Om utvecklingen av GMO inom livsmedelsindustrin kommer ske i lugn takt tror jag däremot användandet av gentekniken inom andra områden kommer ske betydligt snabbare och i kölvattnet av denna utveckling kommer GMO-maten ha goda möjligheter att bli dominant. För gentekniken har många andra användningsområden än inom livsmedelsindustrin. Gentekniken har gjort det möjligt att med ett blodprov kunna avgöra vad en människa bär på för genvarianter. Den här typen av information skapar en helt ny personlig identitet. Till exempel kan man med ett test avgöra hur stor risken är att drabbas av någon dödlig, ärftlig, sjukdom. Det innebär tillgång till massa tidigare dold fakta. Under de kommande årtiondena kommer antagligen den här typen av tester bli mycket vanligare. Dessa tester skulle kunna ge information om man till exempel ska undvika att jobba i någon specifik arbetsmiljö för att undvika utvecklandet av en farlig sjukdom, något som kan rädda liv.

Detta skapar dock även många komplicerade situationer och frågor som exempelvis, vem äger rätten till den här informationen? Är det bara jag som ska veta vilka gener jag har? Går gener att likna vid personliga tankar och känslor? Om banker fick veta människors gener skulle de antagligen inte låna ut pengar till någon som eventuellt kan drabbas av en livshotande sjukdom, räntan skulle i alla fall vara betydligt högre. Försäkringsbolag skulle nog inte heller teckna vissa försäkringar med personer som bär på ”farliga” gener. Även om generna blev privat information, som läkarjournaler, så kan det uppstå lite speciella utpressningssituationer. Det är lätt att lämna efter sig DNA, till exempel ett hårstrå, och med modern teknik borde fler än enbart forskare och läkare kunna göra DNA-analyser.

Ett sådant här samhälle skulle pådriva en större önskan om så bra gener som möjligt. Kanske detta samhälle till och med skulle mana oss att inte bara välja vilka gener vår mat ska ha utan även vilka gener en bebis ska ha. En liknande futuristisk värld visas upp i spelfilmen GATTACA från 1997 med bland annat Jude Law och Uma Thurman i huvudrollerna. I denna framtidsvärld bygger hela individens handlingsmöjligheter på dennes gener. Att ha en så perfekt genuppsättning som möjligt innebär mer makt och generna indelar samhället i nya klasser. Även om det inte går så långt att vi väljer gener i förskott till bebisar tror jag att vi är på väg mot en mer accepterande värld när det gäller genmodifiering och i denna värld blir genmodifierad mat självklart en mer naturlig del. De idag oanade riskerna genspridning kan leda till lär vi antagligen inte upptäcka om inte något tråkigt inträffar. Tyvärr har det varit så tidigare i historien att vi behöver göra misstag innan vi förhoppningsvis lär oss något. Om däremot utvecklingen av GMO-mat låg på is ett tag skulle vi antagligen kunna utveckla tillräckligt med kunskap och teknik för att mer noggrant analysera de mer långsiktiga effekterna. Kunskap har alltid flera sidor. Förhoppningsvis är det dock majoriteten som avgör hur vi ska använda kunskapen.

Spridningen av GMO i världen idag.

Om du vill undvika genmodifierad mat finns det märkningar du ska kolla efter. Det finns certifierad GMO-fri produktion, inom detta ingår:

1) Alla produkter, även importerade, som är ekologiskt märkta.

2) Alla KRAV-märkta produkter.

3) Alla produkter med Svenskt Sigill-märke.

Som det ser ut idag finns både GMO-fritt och GMO-producerat på marknaden. Det är viktigt att komma ihåg att konsumenten har makt, valen idag påverkar utvecklingen av den framtida marknaden.

Litteratur:

Henrik Brändén, Genteknik, kloning och stamceller (2004), Vetenskapsrådet.

Torbjörn Esping och Ylva Esping, Monsterbiff till middag? (2010), Whalström och Widstrand.

Gunnar Björndahl, Birgitta Landgren och Mikael Thyberg, SPIRA Biologi A (2007), Liber AB

Artiklar:

Peter Einarsson, Sverige sopar banan för första ”egna” GMO-grödan, Ekologiskt Lantbruk (nummer 9 2005).

Peter Einarsson, Riskerna som avfärdades och frågorna som inte ställdes, Ekologiskt Lantbruk (nummer 9 2005).

Peter Fredriksson, Svårt att välja bort genmaten, Östgöra Correspondenten (29/4 2006).

Britt-Louise Lennefors, Rhizomania i sockerbetor (2007), Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet (nr 60).

Dokumentär:

Marie-Monique Robin, The World According to Monsanto (2005), Arte France.

Internet:

http://www.sjv.se/download/18.72e5f95412548d58c2c80004485/SJV+yttrande+Formas.pdf, 2010-03-22

http://www.sjv.se/amnesomraden/odling/genteknikgmo/kommersiellanvandning/kommersiellhandelochodlingavgmo.4.4b00b7db11efe58e66b8000635.html, 2010-03-22

http://www.sjv.se/amnesomraden/odling/genteknikgmo/kommersiellanvandning/godkannandeforkommersiellanvandning/godkandagenetisktmodifieradeprodukter.4.2a19d05112133800c8b8000838.html, 2010-03-22

http://www.sjv.se/download/18.84b1402123cbbb742680006348/nr_1_08.pdf, 2010-03-22

http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoochklimat/genteknikgmo/kommersiellanvandning/kommersiellodlingochhandel.106.2399437f11fd570e67580001902.html, 2010-03-22

http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoochklimat/genteknikgmo/faltforsok.106.2399437f11fd570e67580001871.html, 2010-03-22

www.sjv.se är Jordbruksverkets hemsida. Jordbruksverket är regeringens expertmyndighet gällande jordbruks- och livsmedelspolitiska frågor.

http://www.slv.se/sv/grupp1/Markning-av-mat/Genmodifierad-mat-GMO/, 2010-03-22

http://www.slv.se/sv/grupp1/Markning-av-mat/Genmodifierad-mat-GMO/Regler-for-GMO/, 2010-03-22

http://www.slv.se/sv/grupp1/Markning-av-mat/Genmodifierad-mat-GMO/Godkannande-av-GMO-/, 2010-03-22

http://www.slv.se/sv/grupp1/Markning-av-mat/Genmodifierad-mat-GMO/, 2009-08-22

www.slv.se är Livsmedelsverkets hemsida. Livsmedelsverket är en förvaltningsmyndighet för livsmedelsfrågor. Livsmedelsverket arbetar i konsumenternas intresse.

http://www.naturvardsverket.se/sv/Arbete-med-naturvard/Skydd-och-atgarder-for-djur-och-vaxter/Genetiskt-modifierade-organismer/gmo-i-sverige/, 2009-10-12

http://www.naturvardsverket.se/sv/Arbete-med-naturvard/Skydd-och-atgarder-for-djur-och-vaxter/Genetiskt-modifierade-organismer/Tillstandet/, 2009-10-12

http://www.naturvardsverket.se/sv/Arbete-med-naturvard/Skydd-och-atgarder-for-djur-och-vaxter/Genetiskt-modifierade-organismer/Vad-ar-en-genetiskt-modifierad-organism/, 2009-10-12

http://www.naturvardsverket.se/sv/Arbete-med-naturvard/Skydd-och-atgarder-for-djur-och-vaxter/Genetiskt-modifierade-organismer/gmo-paverkan-pa-miljomalen/, 2009-10-12

www.naturvardsverket.se är Naturvårdsverkets hemsida. Naturvårdsverket har i uppdrag att bevaka så att de miljöpolitiska besluten genomförs.

www.regeringen.se/sb/d/6421, 2009-10-12

www.regeringen.se är Sveriges regerings och Regeringskansliets officiella hemsida.

http://en.wikipedia.org/wiki/Monsanto, 2010-03-22

http://en.wikipedia.org/wiki/Vandana_Shiva, 2010-03-22

http://en.wikipedia.org/wiki/%C3%81rp%C3%A1d_Pusztai, 2010-03-22

http://en.wikipedia.org/wiki/Monsanto#In_Germany, 2010-03-22

http://sv.wikipedia.org/wiki/Polyklorerade_bifenyler, 2010-03-22

http://sv.wikipedia.org/wiki/Akrylamid, 2010-03-22

http://sv.wikipedia.org/wiki/Belgisk_bl%C3%A5, 2010-03-22

http://sv.wikipedia.org/wiki/Koriander, 2010-02-15

http://sv.wikipedia.org/wiki/Gyllene_riset, 2010-02-15

http://sv.wikipedia.org/wiki/L%C3%B6pe, 2010-03-02

http://sv.wikipedia.org/wiki/St%C3%A4rkelse, 2010-03-02

http://sv.wikipedia.org/wiki/Genmodifierade_livsmedel, 2009-08-22

www.wikipedia.org är ett webbaserat uppslagsverk med fritt och öppet innehåll. Uppslagsverket stöds av icke vinstinriktade stiftelsen Wikimedia Foundation med stöd av Free Software Foundation.

http://www.gmofri.se/?p=47, 2010-03-22

http://www.gmofri.se/?p=113, 2009-10-12

http://www.gmofri.se/?p=121, 2009-10-12

http://www.gmofri.se/?p=123, 2009-10-12

http://www.gmofri.se/?p=122, 2009-10-12

http://www.gmofri.se/?p=120, 2009-10-12

http://www.gmofri.se/?p=119, 2009-10-12

http://www.gmofri.se/?c=9 , 2009-10-12

www.gmofri.se utges av Ekologiska Lantbrukarna tillsammans med KRAV, med finansiellt stöd från Jordbruksverket.

http://www.genteknik.nu/index.asp?id=461, 2010-02-15

http://genteknik.sandboxen.net/mat-och-dryck.html, 2010-03-22

http://genteknik.sandboxen.net/mat-och-dryck/66-nyttigare-mat.html, 2010-03-22

http://genteknik.sandboxen.net/mat-och-dryck/65-godare-mat.html, 2010-03-22

http://genteknik.sandboxen.net/metoder/37-gm-vaexter/181-det-gyllene-riset.html, 2010-02-15

www.genteknik.nu drivs av den statliga myndigheten Gentekniknämnden. Myndigheten har till uppgift att bevaka och sprida information om genteknikens utveckling.

http://www.dn.se/opinion/kolummer/vad-ar-en-gmo-1.1038715?rm=print, 2010-03-06

http://www.dn.se/ledare/kolumner/hinderbana-for-det-gyllene-riset-1.128532, 2010-02-15

www.dn.se är hemsidan för Dagens Nyheter, Sveriges enda riksspridda morgontidning.

http://www.mp.se/templates/mct_177.aspx?number=176369, 2010-01-28

www.mp.se är partiet Miljöpartiets hemsida.

http://www.socialdemokraterna.se/media/pressarkivet/nyhetsarkivet-2001--/s-foreslar-satsning-pa-ekologisk-mat/, 2010-03-22

www.socialdemokraterna.se är paritet Socialdemokraterns hemsida.

http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=3345&artikel=2802064, 2010-03-22

www.sr.se är Sveriges Radios hemsida.

http://www.lantmannen.se/, 2010-03-22

www.lantmannen.se är hemsidan för Lantmännen, som är en koncern med 37 000 svenska lantbrukare.

http://www.swseed.se/sitebase/ , 2010-03-02

www.swseed.se är hemsidan till Lantmännen SW Seed, ett internationellt växtförädlingsföretag med huvudkontor i skånska Svalöv.

http://www.info-roundup.se/vad-aer-roundup, 2010-03-22

www.info-roundup.se är en svensk informationssida av Monsanto om deras produkt Roundup.

http://www.biodlarna.se/website1/1.0.1.0/818/Remissvar%20till%20Milj%C3%B6departementet%20fr%C3%A5n%20Sveriges%20Biodlare%20genom%20Erik%20Heedman.pdf, 2010-03-22

www.biodlarna.se är hemsidan till Sveriges Biodlares Riksförbund. En intresseorganisation för landets biodlare med ca 10 000 medlemmar.

http://www.ja.se/?p=33544&pt=105&m=3433, 2010-03-22

www.ja.se är hemsidan till tidningen Jordbruksaktuellt. Sveriges största oberoende branschtidning.

http://www.asawesterlund.se/blogg/gmo-potatis-snart-i-sverige/, 2010-03-06

www.asawestlund/blogg är Åsa Westlunds blogg. Åsa Westlund är svensk Europaparlamentariker sedan 2004 för Socialdemokraterna.

http://www.chemicalindustryarchives.org/search/pdfs/anniston/19691002_141.pdf, 2010-03-22

http://www.chemicalindustryarchives.org/search/pdfs/anniston/19700216_205.pdf, 2010-03-22

www.chemicalindustryarchives.org är en hemsida om USA:s kemikalieindustri. Här finns många tidigare hemligstämplade dokument att läsa. Sidan drivs av Environmental Working Group, en ickevinstdrivande organisation, som jobbar för att förbättra hälsan och skydda miljön.

http://www.gmcontaminationregister.org/index.php?content=re_detail&gw_id=273&reg=0&inc=0&con=0&cof=0&year=2009&handle2_page=, 2010-03-22

www.gmcontaminationregister.org drivs av Greenpeace och GeneWatch UK. På sidan rapporteras alla fall av kontaminering av GMO och det rapporteras också om fall där det förekommit illegal handel med GMO.

http://www.foeeurope.org/GMOs/publications/EFSAreport.pdf, 2010-03-22

www.foeeurope.org är hemsidan till Friends of the Earth Europe. Friends of the Earth är världens största demokratiska miljöorganisation med över 2 miljoner medlemmar.

http://www.foodreference.com/html/art-gras-food-additives.html, 2010-03-22

www.foodreference.com är en amerikansk hemsida som enbart handlar om mat.

http://vrproj.vr.se/detail.asp?arendeid=5434, 2010-03-22

www.vrpoj.vr.se är Vetenskapsrådets projektdatabas. Vetenskapsrådet är en statlig myndighet som ger stöd till grundläggande forskning inom alla vetenskapsområden.

http://pubs.acs.org/doi/full/10.1021/tx015543g?cookieSet=1, 2010-03-22

http://pubs.acs.org/journal/crtoec är hemsidan till en amerikansk tidning som heter Chemical Research in Toxicology. Tidningen publicerar vetenskapliga artiklar och dessa går också att läsa på hemsidan.

http://www.eu-upplysningen.se/Institutioner-och-beslutsprocesser/EUs-ekonomi-och-budget/ , 2010-04-09

www.eu-upplysningen.se är en upplysningssida om EU av Sveriges riksdag. Här står bland annat vad EU:s budget används till.

http://www.food-info.net/se/qa/qa-bt12.htm

www.food-info.net är ett projekt gjort av Wageningen University och stöttas av Food-Info Foundation. Sidan är reklamfri och håller sig efter universitetets mönster.

http://www.rightlivelihood.org/v-shiva.html

http://www.rightlivelihood.org/home.html

www.rightlivlehood.org är hemsidan för The Right Livelihood Award.

Mail från Siri Maassen, Miljöpolitisk Sekreterare, Vänsterpartiet (2010-02-10)

Mail från Siri Maassen, Miljöpolitisk Sekreterare, Vänsterpartiet (2010-02-05)

Mail från Dr.Gabriel Engqvist, Lantmännen SW Seed (2010-02-04)

Mail från Bo Gertsson, Breeding and Technology Manager, Lantmännen SW Seed (2010-02-09)

Mail från Britt-Louise Lennefors, Syngenta Seeds AB (2010-02-03)

Mail från brevsvar Kristdemokraterna (2010-02-03)

Mail från Mikaela Munck af Rosenschöld, Politiskt sakkunnig, Centerpartiet (2010-02-01)

Mail från Johan Westrin, politisk sekreterare, Moderaterna (2010-01-29)

Mail från brevsvar Socialdemokraterna (2010-01-29)

Mail från Carolina Schale, Politisk sekreterare, Folkpartiet (2010-01-29)

Mail från Eric, Sverigedemokraternas info-avdelning (2010-01-28)